Varje dag har jag ETT mål med Arya. Det är att få hon nöjd, harmonisk och lugn. Ingen dag är den andra lik. Ibland nöjer hon sig med en lång tur + 1-2 mindre rast promenader om dagen, ibland 1-2 rast promenader och en jogging tur eller så krävs det två långa promenader om dagen. Som idag, en annan var trött och väldigt nöjd efter en tur upp och ner för Narvik fjället som är runt 4km enkel väg. Där drog hon mig hela vägen upp med ca 400m stigning på 4km, och ville mer än gärna springa nerför samma väg men fick inte. Så efter ca 8km promenad varav 4km var en ständig kamp om att hålla hon någorlunda lugn på vägen ner så hon inte drog omkull mig så var jag trött och nöjd. Var Arya det? Nej. Blev helt överlycklig då jag såg att en kollega till mig på FB skulle ut med sin hund så jag följde med. Efter lite lek med en annan hund är Arya, lugn, harmonisk och väldigt nöjd.
Arya har som vana att vi på sista tiden alltid har sprungit ner för fjället, så det är helt förståligt att hon vill springa nerför. Tror nästan att det är det hon ser mest framemot när hon drar mig hela vägen upp, att få springa ner. Sen idag när det var så fint väder var det väldigt många som tog hissen upp för att åka snowracer nerför och en hel del slalomåkare. Arya ville mer än gärna springa med de som åkte snowracer då hon har fått gjort det tillsammans med mig några gånger. Hon måste ändå lära sig att allting inte alltid är som det brukar vara. Utan att man inte alltid ska göra samma sak på samma platser.